Solcellspark nyckeln till storskalig, hållbar elproduktion

En solcellspark är en storskalig anläggning där många solpaneler producerar el som matas in på elnätet. I stället för några få paneler på ett tak handlar det om hundratals eller tusentals moduler, ofta placerade på mark i öppet landskap. Solcellsparker spelar en allt viktigare roll i omställningen till ett elsystem som är både fossilfritt och leveranssäkert.

En park kan antingen ägas av ett företag som vill säkra sin egen elförsörjning, av en kommun, ett energibolag eller av finansiella investerare som säljer elen på marknaden. Rätt utformad blir en solcellspark en robust tillgång med lång livslängd och stabila intäkter, samtidigt som utsläppen av koldioxid minskar kraftigt.

Hur en solcellspark planeras, byggs och kopplas in på elnätet

För att en solcellspark ska bli lönsam över tid krävs noggrann planering. Arbetet brukar delas upp i några huvudsteg: utveckling och projektering, finansiering, byggnation och långsiktig förvaltning.

Först identifieras lämplig mark. Här spelar solinstrålning, marklutning, närhet till elnätet och tillståndsfrågor stor roll. Marken behöver ha goda solförhållanden, vara tillgänglig för maskiner och ligga så att parken kan anslutas till nätet utan orimligt höga kostnader. Jordbruksmark kan ibland användas, men många utvecklare letar i första hand efter mindre produktiv mark, före detta industriområden eller ytor nära större industrier.

När platsen är vald följer tekniska beräkningar. Utvecklaren dimensionerar antal paneler, väljer montagesystem, växelriktare och följer lokala krav på elsäkerhet och nätanslutning. Målet är hög årsproduktion per installerad kilowatt, men också ett jämnt flöde av el som inte belastar nätet på fel sätt. Här blir samspelet mellan teknik, ekonomi och regelverk avgörande.

Finansiering är nästa viktiga pusselbit. Solcellsparker byggs ofta genom en kombination av eget kapital och lån. I vissa fall tecknas långtidsavtal (PPA Power Purchase Agreement) med en större elköpare som vill säkra ett visst elpris under många år. Det minskar risken i projektet och gör det enklare att räkna hem investeringen.

Själva byggnationen går i regel snabbt när alla tillstånd är klara. Montagesystemet slås ner i marken, panelerna monteras, kablar dras och transformatorstationen installeras. Efter tester och driftsättning börjar parken leverera el. Därefter följer många års asset management, där man övervakar produktion, sköter service, följer upp intäkter och optimerar drift mot elmarknaden.

Kombinationen solkraft och energilagring mer el när den behövs som mest

En av de största utmaningarna med solkraft är att produktionen inte alltid sammanfaller med efterfrågan. Solen skiner mitt på dagen, men elanvändningen kan toppa under morgon och kväll. Samtidigt varierar elpriset kraftigt över dygnet och mellan olika dagar. Här gör energilagring stor skillnad.

Genom att kombinera en solcellspark med batterilagring kan ägaren lagra överskottsel när produktionen är hög och priset lågt, för att sedan sälja elen när priset stiger. På så sätt ökar intäkterna per producerad kilowattimme. Batterierna kan dessutom användas för att delta på frekvensmarknaden, där snabba reglerresurser stabiliserar elnätet och ersättningen ofta är god.

Det handlar inte bara om ekonomi. När lagring placeras på samma plats som solparken skapas ett lokalt elsystem som klarar störningar bättre. Känslig industriell verksamhet, datacenter eller större fastigheter kan säkras mot kortare strömavbrott. I en tid där både klimatförändringar och ökad elektrifiering sätter press på infrastrukturen blir den här typen av lösningar allt mer värdefulla.

Många befintliga solparksägare underskattar sin outnyttjade potential. I Sverige har en solpark ofta en kapacitetsfaktor på omkring 15 procent. Det betyder att nätanslutningen står oanvänd största delen av tiden. Genom att installera ett batteri bakom anslutningen kan samma nätkapacitet användas betydligt mer effektivt, utan högre nätavgifter. Skillnaden syns direkt i resultaträkningen.

Solcellsparker i framtidens elsystem möjligheter för företag och samhälle

Elektrifieringen av transporter, industri och fastigheter gör att elbehovet väntas öka markant de kommande decennierna. Samtidigt ska fossila kraftslag fasas ut. Solcellsparker blir därmed en central byggsten i framtidens elsystem, särskilt när de kombineras med lagring och smart styrning.

För företag som vill minska sitt klimatavtryck erbjuder solkraft flera vägar. Ett industriföretag kan till exempel:

– leasa mark till en extern utvecklare som bygger en park och säljer elen på marknaden
– äga parken själv och använda elen i den egna verksamheten
– teckna ett långtidsavtal om el från en extern solcellspark

Alla tre modellerna minskar beroendet av fossila bränslen och gör energikostnaden mer förutsägbar. Samtidigt stärks företagets hållbarhetsprofil, något som blir allt viktigare för kunder, anställda och investerare.

På samhällsnivå bidrar solcellsparker till att sprida elproduktionen geografiskt. I stället för att vara beroende av några få, stora produktionsanläggningar kan elen komma från många olika platser. Det gör systemet mindre sårbart, särskilt när parkerna kombineras med energilager och andra flexibla resurser.

För att lyckas fullt ut krävs aktörer som behärskar hela kedjan från projektering, energiberäkningar och tillståndsprocesser till finansiering, byggnation och långsiktig drift. Företag som sens har specialiserat sig på just denna typ av helhetslösningar, ofta med särskilt fokus på att integrera solkraft med energilagring och deltagande på frekvensmarknaden.

Den som vill förstå mer om hur en solcellspark kan utformas för både hög klimatnytta och stark ekonomi kan med fördel vända sig till sens eller läsa mer på sens.se.